Burnham satsar på mode: kan han rädda storbritanniens gator?
Andy Burnham, Storbritanniens nya premiärminister, har inlett sin mandatperiod med en våghalsig satsning på både regional utveckling och en personlig stil som väckt internationell uppmärksamhet. Men kan hans vision om en renässans för de brittiska gatorna lyckas, särskilt när Mode- och detaljhandeln kämpar för sin överlevnad?
Förfall och förhoppningar på högsta nivå
Fakta talar för sig själva: 17 000 butiker har stängt sina dörrar på Storbritanniens gator under 2025, en katastrofal utveckling som lett till tusentals förlorade jobb och en fördubbling av affärsbeskattningen sedan 2024. Samtidigt visar rapporter från Institute of Public Policy Research North att skillnaderna i finansiering för konst och kultur mellan norr och söder i landet uppgår till hela 450 miljoner pund. Det är en bild av ett system under press, ett system som nu förlitar sig på Burnhams initiativ.
”Andycore” och politisk symbolik
Burnhams stil – beskriven av New York Times modekritiker Vanessa Friedman som ”Andycore”, ”Manchester-kläder” eller ”hipster-pappakläder” – är inte bara ett modeuttalande. Friedman menar att han medvetet använder sin klädsel för att forma opinionen, inte minst genom att lyfta fram lokala varumärken som Private White V.C. Det är en smart strategi, tycker många, att koppla personlig stil till politiska ambitioner.
Modebranschen ropar efter uppmärksamhet
Den brittiska modebranschen har länge efterlyst förändring, och nu ser de en möjlighet. David Pemsel, ordförande för British Fashion Council (BFC), har i ett öppet brev till Burnham betonat att ”vad vi bär kan tala om identitet, plats och historia”. Branschen genererar jobb, exporterar produkter och investerar i tillväxt – och den bidrar med imponerande 67,5 miljarder pund till Storbritanniens bruttonationalprodukt. Experter och branschledare kämpar nu för att få premiärministerns uppmärksamhet och påverka politiken.
Affärsbeskattning och en ny start
Burnham har redan gjort en första gest genom att sänka affärsbeskattningen för musikscener, pubar och restauranger. Men kritiker menar att modehandlarna, en annan viktig del av Storbritanniens städer, ännu inte fått det stöd de behöver. ”Han försöker vara folkets man,” säger retailkonsult Mary Portas, ”men han har en enorm uppgift framför sig.” Portas, som har kämpat för att revitalisera gatorna sedan 2011, efterlyser en känsla av liv, gemenskap och glädje – en återskapande av den atmosfär som präglade 1980-talet.
Decentralisering och lokala talanger
En nyckelkomponent i Burnhams plan är decentraliseringen av affärsverksamhet. Detta kan gynna både varumärken, återförsäljare och tillverkare över hela landet, vilket stämmer väl överens med BFC:s mål under ledning av Laura Weir. Tanken är att designers inte behöver vara baserade i London eller ha examen från Londons prestigefyllda modehögskolor för att lyckas. Istället ska man uppmuntra kreativa talanger från hela landet att blomstra.
Framtidens gata: oberoende och innovation
”De oberoende Mode- och livsstilsbutikerna har haft en tuffare tid än de flesta,” konstaterar Andrew Goodacre, VD för British Independent Retailers Association. Han efterlyser en brittisk affärsplan som sträcker sig bortom pubar och restauranger och fokuserar på att stärka de oberoende butikerna. Samtidigt betonar experter vikten av en blandning av oberoende och större återförsäljare för att skapa en dynamisk och livfull gata. Det handlar om att skapa en upplevelse, inte bara en transaktion. Portas dröm är att återskapa den legendariska designmarknadsplatsen Hyper Hyper från 1980-talet i varje samhälle – en plats där unga designers kan visa upp sin kreativitet och bygga sina varumärken.
Gemma Gratton, medgrundare av Northern Fashion Collective och Manchester Fashion Week, ser en möjlighet att förändra uppfattningen om norra England som en svag länk i modekedjan. Med ett fokus på cirkulär ekonomi och lokala talanger kan norra England bli en föregångare i en ny era av brittisk Mode.
Burnhams nyligen tillkännagivade revolution inom utbildningssystemet, med fokus på teknisk utbildning för 14-16-åringar, kan vara nyckeln till att lösa arbetslösheten bland unga och samtidigt tillgodose modeindustrins behov av kvalificerad arbetskraft. <>Det är en investering i framtiden.